Även om barnet inte har symtom på HAE rekommenderas det att man gör testet. När det är konstaterat att barnet har diagnosen HAE har man möjlighet att vara förberedd på de HAE-anfall som eventuellt kan komma.

HAE-anfall hos barn vara svåra att identifiera eftersom många av symtomen påminner om andra vanliga barnsjukdomar/tillstånd. Symtom som magsmärtor, trötthet, aggressivitet och värk i lederna kan vara mycket svåra att identifiera – inte minst eftersom barn kan ha svårt att lokalisera smärta eller förstå vad som händer med deras kropp. Symtom som är synliga, t.ex. svullnader i händer, fötter, ansikte eller andra kroppsdelar är lättare att identifiera. Symtomen kan i sällsynta fall vara heshet och andningsproblem. Om HAE-anfallet sitter i luftvägarna kan det vara livshotande, och därför är det viktigt att alltid ha en akut anfallsbehandlingsplan som har tagits fram i samarbete med en HAE-specialist och eventuell akutmottagning eller egen läkare. HAE-anfall kan även utlösas av slag eller spänning, t.ex. om barnet faller eller slår sig – eller om barnet t.ex. ska åka på läger eller annat som kan utlösa spänning/positiv stress.

När barnet är i förskoleåldern kan det vara bra att vara extra uppmärksam på förändringar i barnets humör och beteende eftersom detta kan vara tecken på HAE-anfall och därför kan göra att barnet inte trivs. Under barnets uppväxt är det viktigt att hjälpa honom/henne med att känna efter hur kroppen reagerar på HAE, vilka symtom och utlösande faktorer som kan ha ett samband med ett HAE-anfall.

Om ditt barn har HAE är det en mycket god idé att informera den egna läkaren samt den institution/skola som barnet tillhör. Det kan dessutom vara en bra idé att informera barnets kompisar och ev. deras föräldrar om HAE.